Det där håret

Redan i början av juni ojade jag mig över utväxten men tänkte att sommaren bleker och jag klarar av att vänta till min frissatid i juli. Men idag fick jag nog och löste problemet på enklaste och billigaste sätt. Blond som blond tänkte jag i butiken och nappade med första bästa förpackning till specialpris. Och det blev ju riktigt bra egentligen så nu vågar jag visa mig utan en slarvig toffs igen en stund. Men varför känner man sig alltid så skyldig då man sitter i frissastolen och de frågar när man senast färgar håret och man svarar att man gjort det själv. Eller kanske det bara är jag? 

Och se jag fastnade på en bild, lite väl allvarlig men det var jag egentligen inte.