måndag 19 september 2016

Rintaraivari

Det hör väl till och är väldigt vanligt kring tre månaders ålder men det är ändå jobbigt. Edith bröstvägrar och amningen fungerar inte alls. Det började egentligen med att nätterna blev allt mer oroliga och nu sedan några dagar vaknar hon redan efter några timmar och är vrålhungrig. Så från att ha ammat 2 gånger ammar jag nu 3 eller 4 och den första gången blir oftast ersättning eftersom hon vägrar äta av mig och från 4-5 tiden sover hon riktigt oroligt. Och sedan en tid ger vi bara ersättning till kvällen eftersom lillen vägrade äta av mig på kvällen. 

Men nu är det inte bara nätterna som är kämpiga också på dagen är det skrik och ett evigt kämpande. Amningen har jag från och till kämpat med enda sedan början så med det i bagaget vet jag inte hur länge jag kommer att orka mera. Vill absolut inte ge upp, men i något skede får jag se mig besegrad och mat behöver lillen ju. Men att ta beslutet känns jobbigt. Är detta övergående och skall jag orka kämpa? Kommer det att bli bättre och när kommer gränsen då det inte är värt alla tårar, allt skrik och den eviga frutrationen?

Jag hade ingen aning om att amningen kunde vara så kämpig och för mig gick det fel från första början men det visste jag inte om. Men nu om jag kunde spola tillbaka hade jag vetat så mycket bättre och kanske hade det varit annorlunda nu. Men som förstföderska vet man inte hur det skall vara, man bara tror sig veta och i alla fall jag trodde allt skulle fungera smärtfritt bara amningen kom igång. Jag hade behövt så mycket mera info och stöd den första tiden och den där jävls ersättningen, som vi hamnade ge under de första veckorna, förstörde så mycket. Men inget jag kan göra något åt mera, man lär sig av sina misstag och nu försöker jag och vi göra så gott vi kan så länge jag klarar av det. 
Jag vet att jag inte är en sämre mamma om jag slutar amma, men ändå klarar jag inte av att göra det. Hatar amning, älskar amning.

6 kommentarer:

  1. Hej, vår första son börja rådda vid bröstet vid ca 1.5mån ålder, dög bara på natten o ibland när han vakna. Fatta noll för hade mycket mjölk..när han var två år ramlade jag över en artukel om hormonspiral och minipiller. Började äta minipiller 1 v före han börja tissvägra, smaka o börja typ spotta o skrika..så har du börjat ta hormoner kan barnet reagera på att mjölken ändrar i smak på samma sätt som om man blir gravid igen..sluta amma honom helt vid 3.5mån o hade ju en helt annan fritid när han kunde vara me pappa o dom klara sig på tumis..andra barnet börja istället flaskvägra mellan 2-5.5mån ålder o va ju helt fast me honom men va ju lätt när msn nog alltid hade mjölk med men var ju totalt fast..sluta amma vid 6.5mån. Äldre sonen var stor för sin ålder och börja äta 5 mål per dag redan som 4månader..drack 3dl mjölk o va mätt 1.5h, så vi 3.5mån börja jag introducera han för mat o vid ca 4.5mån åt han ockdå moron o kvällsgröt och sov hela natten..yngre herren hängd vid tissen var 3 timme så han fick o snavbbt mera mat då han också bara va nöjd 1.5h på mjölk..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar, på nåt sött hjälper det att läsa om andra som haft samma problem för ensam är man ju inte. Intressant med minipillret att det kan ändra, det är nog intr problemet här. Men nu kör jag med att mata varje gåbg hon vaknar oberoende hur längr hon har sovit, och det fungerar bättre. Edith var som sagt stor vif födseln och det känns som att hon alltid har behövt mycket mat, mera än jag har kunnat erbjuda. Jag hoppas och vill tro att hon blir nöjdare när den fasta födan kommer in i bilden.

      Radera
  2. Jag slutade ju amma Liam när han var 3,5 mån, jag hade hur mycket mjölk som helst men jag orkade helt enkelt inte med hans rintaraivarit. Alltså det var ju så pråfrestande, så jag var självisk och slutade helt pga det. De brukar ju säga att det är övergående, men jag orkade helt enkelt inte. Och jag har inte ångrat det beslutet en endaste gång. Vår rådgivningstant var som tur ingen moral-tant utan var stödjande och tyckte att vi måste göra så som e bäst för oss. Luka började få rintaraivarit här för några veckor sedan, men främst när han är för hungrig och trött. Får alltid lugnat ner honom och lurat honom med tutten :D men kämpa på om du orkar fortsätta. Du måste göra det som är bäst för er <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis likadant är det för mig, inget problem med mängden mjölk men det är så påfrestande att hela tiden kämpa. De dagar det fungerar vill jag inte sluta men andra dagar är jag så redo att kasta in handduken. Men jag märker att det blir mera och mera ersättning varje dag så jag tror det blir ett ganska naturligt slut snart.

      Radera
  3. Hur förströrde första veckornas tillägg amningen för er?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom Edith gick ner för mycket på bb hamnade vi ge ersättning redan dag 2 eftersom min mjölk inte hade stigit då ännu, det blev en ond cirkel för nu i efterhand tror jag E blev van att få ersättning och därmed lat vid bröstet. Åt bara från ena och fick inte tillräckligt, äter ofta och endast då hon vaknar.
      Jag tror (behöver förstås inte stämma) att vi gav upp för läät i början, eftersom hon hade fått ersättning på bb gav vi det för ofta hemma också. Jag borde ha kämpat mera de första veckorna och låtit henne amma amma och amma. Men det gjorde jag inte och där tror jag det gick snett.

      Radera